Den etiopiska gruppen och Oromofolket
Den etiopiska grupp som kommer att hålla till med gudstjänster mm i kyrkan på lördagar har sitt ursprung i Mekane Yesus-kyrkan. Denna kyrka har i sin tur bildats som en följd av EFS missionsarbete i Etiopien. EFS missionsarbete firar i år, 2016, 150-årsjubileum.
Idag består Mekane Yesus till största del av oromofolket, cirka 70-80 procent av medlemmarna och de flesta i kyrkans ledning är oromo.
Oromo är den största folkgruppen i Etiopien och de finns även delvis i norra Kenya. Språkligt hör oromo till de sk kushitiska språken, och därmed släkt med t ex somaliska, men en helt anna språkfamilj än den semitiska dit amhariska, tigringja, arabiska och hebreiska hör.
Oromo är detsamma som det EFS en gång i världen benämnde som galla, dvs den folkgrupp som var EFS ursprungskallelse. Det var oromo (galla) som var målet för EFS första missonärer 1866. Dessa första missionärer kom dock aldrig fram till oromofolket utan etablerade i stället mission i Eritrea. Först nästan 40 år senare nådde EFS-missionärer fram till oromofolkets områden i centrala, västra och södra Etiopien.
Däremot kom oromoslaven Onesimos, eller Hika Nesib som han hette innan han blev döpt, till EFS missionsstation i Massaua i nuvarande Eritrea. Där fick Onesimos skolundervisning, blev kristen och döpt 1872 som den förste av EFS internationella mission. Han skickades sedan på vidare utbildning vid Johannelund i Bromma där han studerade i ca 5 års tid, lärde sig svenska och fick många kontakter.
När Onesimus återvände till Eritrea begav han sig nästan omgående med på en av de ska galla-expeditionerna som gjordes. Han kom till Jimma i västra Etiopien 1877 och påbörjade missionsarbete där, men flyttade senare till Bodji och Nedjo, som blev hans hem under ganska många år. Där översatte han tillsammans med oromokvinnan Aster Ganno bl a Bibeln till oromospråket och gjorde därmed en enormt viktig missionsinsats för sitt folk.
Detta var också förstå gången som oromospråket kom i skrift, så den bibelöversättningen har också fungerat som ett slags språkstandardisering för oromospråket, ungefär som Gustav Vasas bibel för det svenska språket. Bibeln tillsammans med katekesen och andra översatta böcker blev oromospråkets första litteratur och därmed viktiga för läs- och skrivundervisning.Därför är också Onesimos, eller Abba Gemechis (glädjes fader) som han också kallas, mycket välkänd bland oromos.
Nu välkomnar vi alltså efterföljare till Onesimus till Hammarbykyrkan, 150 år efter att EFS startade sin yttre missionsverksamhet. Känns lite som att cirkeln slutits!
Publicerat den 6 januari
Skriv ut
