Välbesökt kväll om religionsfrihet

  • Lars Adaktusson inledningstalar

  • Hammarbysalen var fylld till bristningsgränsen

  • Panel i full aktion

Är religionsfriheten hotad?

Är religionsfriheten hotad? Detta var temat för en viktig kväll i Hammarbykyrkan torsdag den 17 november. Vi hade besök av Lars Adaktusson, Sveriges numera mest kände EU-politiker och den som i EU-parlamentet drivit frågan om erkännande av det pågående folkmordet av kristna i det av IS proklamerade kalifatet i Irak och Syrien. Medverkade gjorde också Tomas Österberg från tidningen Dagen, Erik Helmersson, som är ledarskribent på Dagens Nyheter samt Annahita Parsan, vår svensk-persiska präst i Hammarbykyrkan. Bortåt 130-140 åhörare trängdes i Hammarbysalen.

Lars om folkmordet på kristna och om religionsfrihetens begränsningar

Sedan Ulf Perbo från EFS-föreningens styrelse hälsat välkommen inledde Lars Adaktusson kvällen med ett föredrag. Han berättade om sina besök i Mellanöstern, bl a om hur han bara någon vecka tidigare fått vara med om en mässa i en kyrkobyggnad i en stad i Irak som alldeles nyss befriats från IS – den islamska statens – ockupation. Ett litet steg framåt, men Lars betonade att situationen fortfarande är mycket svår för kristna, inte bara i Irak och Syrien, utan också i många andra länder i Mellanöstern och Nordafrika. Likaså är kristnas situation svår i de länder som fortfarande lider av kommunismen, främst i Nordkorea och med ökande intensitet i Kina.

Lars har aktivt arbetat för att åstadkomma det viktiga erkännandet av folkmordet från EU:s sida. Folkmordet har också erkänts av ett antal länders parlament, dock inte Sveriges. Som grund för IS oerhört dramatiska våldsanvändning finns, menade Lars, en stark teologisk tolkning av islam, något som svenskar som världens kanske minst religiösa folk har mycket svårt att förstå.

Religionsfrihet handlar både om frihet till att utöva vilken religion man vill och friheten från religion. Religionsfrihet är en omistlig del av de mänskliga rättigheterna, ansåg Lars. Varken rätten till eller från religion erkänns i flertalet muslimska länder och förstås inte i de av IS kontrollerade områdena i Irak och Syrien, som IS vill betrakta som det nya ”kalifatet”.

Lars uppmärksammade också i sitt inledningsanförande att religionsfriheten äveni viss mån är under attack i Sverige. Exempel på det är hur judar i Malmö måste skydda sig mot den allt mer grasserande antisemitismen i staden. Ett annat exempel är hur islamistiskt tvång börjar tillämpas i muslimska parallellsamhällen i våra förorter och leder till förföljelse av kristna konvertiter på flyktingboenden. Lars sade sig också ha svårt att hitta svenska politiker som aktivt arbetar för religionsfriheten i Sverige.

Vad kan politiker göra?

Vad kan då politiker göra när det gäller den hotade religionsfriheten? Att som Lars besöka utsatta grupper i Mellanöstern är förstås en viktig symbolhandling. Att driva på att IS ”utrotning” av de kristna i sina erövrade områden erkänns som folkmord även i Sverige är också en tydlig åtgärd. På EU-nivå sade sig Lars också arbeta för att göra olika sorters stöd till och handel med regimer i Mellanöstern beroende av att regimen i fråga arbetar för religionsfrihet i det egna landet. Men detta skulle förstås fresta på relationerna till t ex den för Sverige och EU viktiga handelsparten Saudiarabien.

Panelsamtalet

I det efterföljande panelsamtal deltog utöver Lars alltså Erik Helmersson från DN och vår egen Annahita Parsan. Samtalet leddes av Tomas Österberg. Även åhörarna hade möjlighet att ställa frågor.

Religionsfriheten i Sverige

Erik Helmersson ansåg att Lars Adaktusson är något av ett unikum både i Sverige och i EU när det gäller fokus på religionsfrihetsfrågorna. Han ansåg att han själv var en av mycket få journalister som lyft frågan i riksmedia. Utöver några andra kd-are betraktade han ett par politiker från liberalerna som aktiva i religionsfrihetsfrågorna. Han sade sig ha svårt att hitta politiker på den rödgröna sidan som ser förföljelsen av kristna och tendenser till religionstvång i Sverige som problem som vi behöver hantera. Symtomatiskt är enligt Erik att Nalin Pekul, som lyft fram det allt starkare förtrycket av ”religionspoliser” i Järvaområdet inte längre ansågs välkommen inom socialdemokratin.

Lars Adaktusson pekade på problemen att överhuvudtaget lyfta fram kristna som offer. På EU-nivån och kanske speciellt i Sverige uppfattas det som att man, om man specifika talar om förföljelse mot kristna, ställer andra utsatta grupper utanför och som att man vill starta ett korståg mot muslimer. När IS genomför massakrer i kyrkor i Irak vill man inte beteckna det som attacker mot ”kristna”. I vår kontext är muslimer underordnade och vi har mycket svårt att förstå en situation där de kristna är de underordnade, som det ju är i hela Mellanöstern. Svenska opinionsbildare har dessutom ofta  svårigheter att greppa skillnaden mellan islamism och dess hårdföra avarter som salafism, wahabism och jihadism. Att kritisera våldsförhärligande islamism uppfattas som angrepp på muslimer i allmänhet. Lars lyfte också i samtalet fram att vi som engagerade och socialt ansvarig kristna är viktiga ”spelare” i religionsfrihetsfrågan och menade att staten borde vara angelägen att i större utsträckning stödja detta engagemang.

Journalisternas svåra avvägningar

Erik Helmersson belyste i anslutning till detta journalisternas svåra avvägning – att framföra befogad kritik utan att samtidigt spä på motsättningarna mellan olika grupper. En enögd kritik av islam och muslimer är ju inte heller OK, även muslimer kan ju i vissa avseenden betraktas som en från t ex högerextrema grupper förföljd grupp i vårt land. Men, sade Erik, bäst är nog att trots allt som journalist skriva precis som det är, inte väja för sanningen av taktiska skäl. Du är fri så länge du inte skadar andra.

Annahita om konvertiter och deras problem

Annahita Parsan berättade om den väckelse som pågår bland iranier/perser i Sverige och även i Iran. Hon berättade också om det generella förtryck mot kristna som finns i Iran och som tvingar kristna bekännare att utöver kristendom i de fördolda och även om de hot som hon och andra som blivit kristna i Sverige utsätts för. Men det är inte bara den islamiska regimen i Iran som är problemet. Familjetraditioner är också en viktig faktor i sammanhanget. Annahita menade att svenska politiker måste inse och agera utifrån övertygelsen om att Sverige är och skall förbli ett kristet land.

Efter några frågor från åhörarna och några förtydliganden från paneldeltagarna tackade Tomas Österberg paneldeltagarna för ett intressant samtal. Kvällen avslutades sedan med fika och fortsatta samtal vid kaffeborden.

Carl-Olof Strand

Publicerat den 19 november