Hoppa till innehållet

Tor Nörretranders:
Den generösa människan

(Bookhouse Publishing 2003)
Varför är vi människor altruistiska? Varför är vi generösa? Varför tar vi hand om sjuka och knappt livsdugliga exemplar av den mänskliga rasen? Varför lever vi efter Jesu uppmaning "Älska din nästa som dig själv?" I "Den generösa människan" gör den danske vetenskapsjournalisten Tor Nörretranders ett försök att förklara detta med utgångspunkt i Darwinismen och evolutionsteorin.
Bokens undertitel säger egentligen vad de 270 sidorna handlar om.: "En naturhistoria om att göra sig omak för att få en maka". Den teori som förs fram handlar om att vi är generösa, vänliga, sociala, duktiga, kreativa, modiga och skapande för att det är svårt att vara det. Och att det är svårt gör att vi imponerar på det andra könet och på så sätt får vi större möjligheter att reproducera oss. Och när vi reproducerat oss har våra avkommor i genomsnitt lite mer av ambitionen att göra sig omak än den föregående generationen. På så sätt skulle alltså människans altruistiska beteende kunna förklaras.
Bokens omslag pryds av ett påfågelsöga. Just påfågelhannens fantastiska färgprakt tas fram som ett utvecklingsteoretiskt bevis för teorin. Honorna tycker prakten är oemotståndlig och väljer den mest utsmyckade hannen. Samtidigt tar denne en risk genom att prakten har nackdelar, som att man är mer synlig för rovdjur och att - när prakten är särskilt stor - hannen har särskilt svårt att hinna undan för faror. Praktdräkten är ett handikapp - som över tiden lönar sig i form av större möjligheter att få avkomma.
I Darwins teoribygge finns enligt Nörretranders egentligen två huvudspår. Det ena handlar om det naturliga urvalet. I kampen för tillvaron överlever de mest lämpade individerna och successivt utkristalliseras då olika arter. Men Darwin lanserade också en delteori om det sexuella urvalet som en förklaring till utvecklingen. Enligt den tankegången väljer det kön som gör de största investeringarna i avkomman partner. Fram till idag har detta normalt varit kvinnan. Alltså skulle mannen eller påfågelshannen "handikappa" sig för att imponera på kvinnan och därmed få föra sina handikappade gener vidare. Observera att handikapp i denna betydelse då avser alla företeelser som är svåra, inkl konsten att göra konst eller konsten att ta hand om en annan människa utan att det medför någon personlig vinning.
"Det naturliga urvalet belönar förmågan att hoppa över staketet där det är som lägst - men det sexuella urvalet belönar i stället förmågan att hoppa över staketet där det är som högst"", säger Nörretranders.
I sin bok visar författaren upp en mängd "bevis" för teorin - som inte är hans egen utan bland annat har sitt ursprung hos den engelske evolutionsbiologen Richard Dawkins och hans 1976 publicerad bok "Den själviska genen". Ett för oss matematiker intressant inslag är en ganska omfattande genomgång av spelteoretiska modeller, som kan användas för att visa realismen i teorin.
Bokens tre, fyra sista kapitel vidgar diskussionen om människans generositet. Här behandlas den omfattande gåvoekonomi som även i starkt industrialiserade samhällen kompletterar marknadsekonomin. Internet framhävs som ett bevis för hur öppenheten lönar sig. Genom Internet blir åtminstone på sikt all information "gratis" - en enorm gåva till människorna och ett jätteproblem för t ex musikbranschen som finner att man inte kan ta betalt på det gamla sättet för sina produkter (som ju i digital inte är något annat än 1-or och 0-or).
Nörretrander har tidigare gjort sig ett namn som författare av underhållande populärvetenskapliga böcker. Hans bok "Märk världen" har tidigare blivit en världsframgång. "Den generösa människan" är liksom Nörrtranders tidigare böcker underhållande och lättläst. Dock blir möjligen bevisföringen om omaket som behövs för att få en maka eller make en aning tjatig i bokens mittavsnitt.
I en anmälan på Hammarbykyrkans hemsida bör förstås också påpekas att Nörretranders ingenstans i sin bok berör människans andliga sida. Allt har sin biologiska förklaring, syns han mena. Vi är som kristna dock fria att räkna med att det trots allt är en gudomlig kraft som planterat detta omaksbeteende hos människan, för att på så sätt säkra att vi klarar av att leva tillsammans, att ta hand om varandra, ja att älska vår nästa som oss själva
Carl-Olof Strand
PS! När jag skrivit denna anmälan färdigt söker jag på Nörrtrander på Nätet och finner då att det nu på danska finns ytterligare en bok av författaren, en bok med titeln "At tro på att tro". Uppenbarligen har där Nörrtranders intresserat sig även för människans religiösa sida. Vi väntar med spänning på den svenska översättningen!