Hoppa till innehållet

Sören Wibeck:
Korståg - Västerlandets heliga krig


(Historiska Media 2007)

Efter den 11 september-attentatet i USA har begreppet "korståg" blivit aktuellt igen. George Bush ville direkt efter terrorattacken starta ett korståg mot terrorismen. Men det visade sig att han använt ett mycket känsligt ord. I muslimernas ögon står korståg för de många krigståg som västerlandets kristna mellan 1096 och 1270 gjorde mot muslimska länder och speciellt i syfte att erövra den Heliga staden, Jerusalem. Om dessa korståg och även om de konsekvenser de än idag har för relationerna mellan västerlandets kristna majoriteter och muslimska länder handlar Sören Wisbecks bok.
Wisbeck är journalist vid Sveriges Radio och brukar medverka i programmet "Människor och tro". Boken "Korståg" ger en samlad bild av de åtta olika krigsresor till Mellersta Östern, som sanktionerades eller till och med initierades av påven och vars syfte i samtliga fall ytterst var att säkra en kristen överhöghet över Jerusalem. Dock slutade inte alla korstågen i den staden. Vissa korståg gick t ex mot Egypten och motiverades med behovet att säkra landområden som sedan skulle göra det möjligt att erövra Jerusalem och att även långsiktigt säkra erövringen.
När det första korståget startar år 1096 är Jerusalem sedan mer än fyrahundra år i muslimernas händer. Det var påven Urban II som proklamerade korståget i samband med ett kyrkomöte i Clermont år 1095. En påvlig bulla skickades ut till olika delar av det tysk-romerska riket och intresserade riddare och fotfolk anslöt sig från olika delar av riket. Detta blev sedan mönstret för alla de följande korstågen. De som "tog korset" fick som ersättning påvens uttryckliga löfte om syndernas förlåtelse och ett evigt liv.
Det första korståget var väl det enda som sett med den romersk-katolska kristenhetens ögon kan betraktas som en succé. Anmarschen gick över Balkan, via Konstantinopel och genom Mindre Asien, dvs det nuvarande Turkiet. Efter erövringar av ett antal städer norr om det Heliga landet, t ex Antiokia och Acra, intogs Jerusalem fredagen den 14 juli 1099. Erövringen var enligt krönikörernas berättelser sällsynt blodig. Hela den icke-kristna befolkningen, judar och muslimer, avrättades. Det finns berättelser om hur soldaterna vadade upp till knäna i blod uppe vid Klippmoskén, dvs på platsen för det tidigare judiska templet i Jerusalem. Överskölja med blod sökte sedan soldaterna upp den heliga gravens kyrka, jublade och kysste minnena av Herren Kristus vistelse på jorden tusen år tidigare.
De kristna lyckades hålla Jerusalem i nära 80 år. Men genom en katastrofal förlust i slaget vid Hattin, nära Tiberias i Galileen, öppnades år 1187 åter vägen till Jerusalem för muslimerna och den Heliga staden blev muslimsk igen - och har så förblivit fram till våra dagar. De senare korstågen hade alla som syfte att återerövra Jerusalem - men flera av dem kom aldrig dit utan kom att innbära att t ex Konstantinopel i stället erövrades eller att försök gjordes att erövra Egypten och Kairo.
Det problem de västliga trupperna hade var främst att kunna konsolidera de erövringar man gjorde. Kungar och stormän som "tog korset" deltog fram till att erövringen var gjord - men ville sedan resa hem igen. Och då blev det för få kvar att långsiktigt kunna hålla de städer som erövrats. Dessutom hade de kristna erövrarna, varav frankerna var i majoritet, mycket svårt att göra sig populära bland den inhemska befolkningen. Där var de muslimska härskarna mycket mer framgångsrika, i och med att de accepterade att alla religioner med gammaltestamentligt ursprung, Bokens folk, kunde utöva sin religion i egna kyrkor och moskéer.
Korstågens symboliska betydelse är fortfarande mycket stor i Mellanöstern. USA:s krig i Irak kan alltså av vissa muslimska grupper ses som en direkt fortsättning på krigen för tusen år sedan. Sören Wibecks bok ger en god och lättläst inblick i denna märkliga period i kristendomens historia, då även vi kristna förde heliga krig för att sprida läran.

Carl-Olof Strand