Hoppa till innehållet

Simon Sebag Montefiore: Jerusalem - biografin

Norstedts 2011










Jerusalem, världens navel. Ja så kan man kanske tänka om den bergsstad, som kommit att blir världens religiösa centrum och även en symbol för det himmelska hemmet. I "Jerusalem - biografin" berättar Simon Sebag Montefiore på drygt 800 sidor stadens fascinerande historia.

Simon Sebag Montefiori är en engelsk historiker, som tidigare fått pris för böcker om Ryssland och Sovjetunionen. Men nu har han alltså fördjupat sig i Jerusalems historia, kanske inte så konstigt eftersom hans familj har viktiga rötter i det heliga landet. En av författarens förfäder var Moses Montefiore, en av Jerusalems stora män på 1800-talet, som bl a stod bakom det första kvarteret för judar utanför stadsmuren, försett med Jerusalems första väderkvarn.

I boken berättas Jerusalems historia ganska rakt och i kronologisk ordning. Det börjar med Kung David som erövrar Sions citadell, ett litet fäste bland bergen i landet med de många namnen: Kaanan, Juda, Judeen, Israel, Palestina, Det heliga för de kristna och Det utlovade landet för judarna. Och slutar med dagens Jerusalem, Israels huvudstad och en helig stad för de tre stora monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam.

Bara under kortare perioder under stadens 3000-åriga historia har judarna haft full kontroll över sitt land och dess huvudstad Jerusalem. Efter de lysande åren runt 950 före Kristus, då kung Salomo härskade och lät uppföra det ursprungliga templet i Jerusalem, kom staden att behärskas av andra folk, bl a av babylonier, assyrier, perser, makedonier och romare. Ett "negativt märkesår" i stadens historia är år 70 e Kr, då den romerska kejsaren Titus och hans folk stormade och förstörde det tempel som Herodes den store låtit återuppföra under åren 19-9 f Kr. I och med templets raserande fördrevs stora delar av den judiska befolkningen från staden och kom egentligen tillbaka först efter sexdagarskriget 1967, då den 1948 tillskapade staten Israel erövrade Jerusalem från Jordanien.

Även under de knappt 2000 år som gått sedan Jerusalems förstöring år 70 har staden funnits med i centrum av stridigheterna mellan den kända världens olika rivaliserande maktcentra. Genom romarrikets antagande av kristendomen på 300-talet kom Jerusalem att under några hundra år få en kristen prägel. Men på 600-talet kom araberna och islam och övertog styret. Olika islamska grupperingar - umayyaderna, abbasiderna, fatimiderna - styrde sedan Jerusalem fram till 1099, då deltagarna i det första kristna korståget efter ett stort blodbad lyckades erövra staden. Men ca 150 år senare återerövrades staden av araberna genom Saladin. Jerusalem inkluderas så småningom i det osmanska riket och förblev där fram till första världskriget, då britterna fick Palestina som mandat i samband med fredsförhandlingarna.

Bokens senare del behandlar sionismen och den process som 1948 ledde fram till att staten Israel kunde utropas. Montefiore ger också en utförlig beskrivning av Israels moderna historia - med Suezkriget 1957, sexdagarskriget 1967 och Yom Kippurkriget 1973 som viktiga riktmärken. Författaren redogör också för dagens låsta situation, bosättningspolitiken och Israels knepiga läge i den internationella opinionen.

Genom alla de 800 sidorna passerar också enskilda levnadsöden, ett myller av människor som på olika sätt varit inblandade i Jerusalems utveckling under 3000 år. Massor av anekdoter berättas, både i bokens text och i många kompletterande noter. Det är svårt att föreställa sig en mer heltäckande men samtidigt lättillgänglig skildring än den Montefiore levererar i sin bok. Kanske läser man dock bäst boken i etapper. 800 sidor Jerusalem i ett svep kan kanske för många bli lite för mycket av det goda.

Carl-Olof Strand
2013