Hoppa till innehållet

Sebastian Haffner: En tysk mans historia - minnen 1914-1933

(Norstedts 2002)
1939 lämnade en ung man vid namn Raimund Pretzel Tyskland och bosatte sig i England. Han tog där ett nytt namn, Sebastian Haffner, och började en lång karriär som journalist. 1939 påbörjade han en bok med minnen från uppväxten och tiden fram till 1939. Denna bok blev dock aldrig avslutad och därmed inte heller utgiven, delvis på grund av att det andra världskriget bröt ut 1939. Men fram till 1933 - året för den nazistiska revolutionen - skrev Sebastian Haffner ner sin historia. När Haffner dog 1999, 92 år gammal, fann hans barn texten och boken "En tysk mans historia" blev äntligen utgiven.
Haffners historia börjar med hur han som barn upplevde det första världskriget. Hur han följde krigsrapporterna, registrerade segrar och dödade fiender, hur han kände stolthet över de tyska arméernas framgångar och hur han som 12-åring kände en oerhörd tomhet, ja han använder t o m order chock, när kriget 1918 slutade med tyskt nederlag och kejsarens abdiktion. Haffner betecknar de som var födda mellan 1900 och 1910 som nazisternas generation. De som då var barn upplevde som Haffner det första världskriget som ett gigantiskt fotbolls-VM, som ett spel som tyskarna helt överraskande förlorade, delvis genom att de i varje fall till viss del demokratiska krafterna tog makten 1918 och inledde förhandlingar om kapitulation. Dolkstötslegenden fick lätt fäste i denna generation, den som under de andra världskriget var i sin mest aktiva ålder.
Haffner berättar sedan om sin ungdomstid, sina juridikstudieår i Berlin och om hur han och hans studiekamrater upplevde "den demokratiska perioden" mellan 1918 och 1933, den s k Weimarrepublikens tid. För vår nutid rätt så okända statsmän som Brüning och Steseman passerar revy. Den enda politiker från denna tid som Haffner beskriver i positiva ordalag är Rathenau. Han beskrivs som en aristokatisk revolutionär, en idealistisk näringslivsorganisatör och som judisk-tysk patriot. Men denne man - som kanske kunnat ge Tyskland en annan utveckling - blev mördad efter bara ett halvår som utrikesminister.

Haffner upplever som tonåring den galopperande inflationen 1923, då den tyska marken totalt förlorade sitt värde och ett postporto till sist kunde kosta flera miljoner mark. Tillgångar på bank blev på kort tid helt värdelösa. Sedan följer "den enda äkta fredstid" som Haffners generation fick uppleva innan det andra världskriget helt ändrade förutsättningar. En "opolitisk" tid då idrottsmännen blev Tysklands nya hjältar.
Men så börjar en korpral med österrikiskt ursprung låta höra tala om sig. En från början totalt omöjlig figur - med ett galet budskap. Men hans budskap, det är förstås Adolf Hitler vi talar om får allt större gehör och successivt genom ett skickligt utnyttjande av de demokratiska institutionernas svaghet kommer Hitler och nationalsocialisterna 1933 till makten. Huvuddelen av "En tysk mans historia" handlar om detta år, 1933. Om Haffners och hans kamraters reaktioner på det nazistiska maktövertagandet. Om de tidiga judeförföljelserna - baserade på grundstenen i Hitlers ideologi. Och om hur den nya brutala ideologin smyger sig på det tyska folket. och för varje dag gör det allt svårare att inta en annan hållning. Haffner intar från början en avvaktande hållning, upplever sig som betraktare mer än medagerande i det spel som utvecklas. Successivt intar han dock en antinazistisk hållning och ser tidigt, dvs redan runt 1933, att den enda möjliga utgången är att emigrera, att ta sig ut ur fosterlandet, som blivit occuperat av en inhemsk fiendematch.
Här, 1933, slutar alltså "En tysk mans historia". Detta är förstås minst sagt irriterande för läsaren, som så långt i boken lärt känna Sebastian Haffner, eller som han på den tiden hette, Raimund Pretzler. Haffner beskrivet i bokens prolog den historia han berättar som en berättelse om en duell, en duell mellan en stark och hänsynslös stat och en liten, anonym, okänd privatperson. "Under fruktansvärda hotelser", skriver Haffner, "begär denna stat att denne privatperson skall ge upp sina vänner, lämna sina väninnor, överge sina åsikter, anta föreskrivna tänkesätt, hälsa på annat sätt än han är van vid, äta och dricka annat än det han tycker om, använda sin fritid till sysselsättningar som han avskyr, ställa sin person till förfogande för äventyr som han inte vill vara med om. förneka sitt förflutna och sitt jag och framför allt ständigt visa den yttersta entusiasm och tacksamhet inför allt detta". En ytterst träffande beskrivning av diktaturens ansikte, här i dess värsta form, den nazistiska, som så när välte omkull hela vår värld.
Haffner lyckades alltså 1939 ta sig ur Tyskland och levde resten av sitt liv i England som skicklig journalist. Men miljoner och åter miljoner människor fick sätta livet till på grund av den österrikiske korpralen och hans anhängare. "En tysk mans historia" ger - trots det abrupta slutet - en mycket bra bakgrundsbeskrivning till hur det kunde gå så utomordentligt illa med Tyskland. Och den tecknar dessutom ett intressant porträtt av en obetydlig aktör i detta sammanhang, privatpersonen Sebastian Haffner/Raimund Pretzel, hans familj, vänner och kollegor.

Carl-Olof Strand