Hoppa till innehållet

Roland Poirier Martinsson:
Sånt är livet

(Nordstedts 2005)
Skapade Gud världen på sju dagar? Eller uppkom livet som en naturlig förlängning av Den Stora Smällen, The Big Bang? Blev vi och alla levande varelser till genom en otroligt osannolik slumphändelse, en så osannolik händelse att vi människor skulle kunna vara de enda intelligenta varelserna i hela universum? Och var det i så fall något som vi kan kalla Gud som låg bakom denna oerhörda slump och genom en "intelligent design" gjorde oss till den fantastiskt komplexa organism som människoarten utgör?
Om dessa frågor handlar Roland Poirier Martinssons "Sånt är livet". Martinsson är doktor i teoretisk filosofi i Lund och Santa Rosa, USA - men även ytterst välinformerad om de naturvetenskapliga försöken till förklaringar om livets uppkomst. Det är denna lärdom han delar med sig av i boken.
Bokens inledande del försöker definiera vad liv är. Två grundläggande egenskaper hos liv är metabolismen, dvs cellernas förmåga att på egen hand skapa energi, samt den genetiska överföringen av information från en generation till en annan. Men någon riktigt bra definition tycker sig inte Martinsson hitta. En nobelpristagare har definierat liv som "allt det som levande varelser har gemensamt" och det kan man ju uppfatta som en ganska meningslös förklaring.
Bokens andra del ägnar Martinsson åt att berätta livsforskningens historia. Bibelns skapelseberättelse är den måttstock som olika vetenskapliga teorier genom århundradena ställts emot. Martinsson berättar om Aristoteles, Augustinus, Thomas av Aquino och andra som stått upp för olika teorier om livets ursprung. Länge var uralstringsteorin en grund för tänkandet. Det ansågs förenligt med bibelns skapelseberättelse att tro att liv spontant kunde uppstå under lämpliga betingelser. T ex framförde en viss Alexander Neckham bevis för att gäss kunde skapas genom en kombination av tallkåda och saltvatten! En annan länge omhuldad - kanske bibliskt mer godtagbar - teori var preformationen, en teori som byggde på tanken att Gud skapat alla levande varelser som ett slags ryska dockor. Inuti den vuxne individens spermie eller ägg doldes alla de organ som skulle komma att utgöra nästa generation, fullt utvecklade men mycket små. På så sätt härstammade vi alla från den bibliska skapelseberättelsens Adam och Eva. Uralstrings- och preformationsteorierna fick till sist en knäck i och med Darwin och hans epokgörande utvecklingslära.
I den tredje delen av boken går Martinsson så igenom de olika försök som gjorts att inom utvecklingsteorins ram förklara livets uppkomst. Ett huvudspår handlar om kemiska processer i urhavet, påverkade av åska och elektriska urladdningar i atmosfären. En annan teori diskuterar möjligheten av att livet uppstått i jordens innandömen eller långt ner i havsdjupen. En tredje teori flyttar frågan om livets uppkomst till andra delar av universum och diskuterar möjligheten av att livet kom till jorden via t ex ett meteornedslag. Men - ingen av dessa teorier har ännu visat sig bärkraftiga. Livets uppkomst blir med varje hittills presenterat uppslag ändå till sist resultatet av en otrolig slump.
Martinsson återvänder därför i bokens avslutande del - som har rubriken "Gud och hela härligheten" - till den övernaturliga förklaring som Gamla Testamentets författare lanserade för 4 000 år sedan: att livet är en följd av ett gudomlig ingripande. Här står vi och fattar fortfarande ingenting, säger egentligen vetenskapsmännen. "Hur kunde godtyckligt spridda atomer ge upphov till liv och en encellig amöba utvecklas till Audrey Hepburn", frågar sig Martinsson.

Martinsson gör här en liknelse mellan universums och livets uppkomst och bagarens arbete med att baka en sockerkaka. En god sockerkaka behöver förses med ägg, socker, mjölk etc i rätt avvägda proportioner. När sockerkakan kommer oklanderlig ur ugnen förklarar vi det med att sockerkakans skapare, bagaren, visste vad han gjorde, att han tog ansvar för att det gick rätt till, att temperaturen var den rätta etc.
På samma sätt är det med universum och livet, menar Martinsson. Efter alla misslyckanden med att förklara livets tillblivelse, anar även vetenskapsmännen åter en bakomliggande skapare, ja håller t o m i många fall en bakomliggande Gud för sannolik. En fysiker, Stephen Unwin, har i en bok beräknat sannolikheten för Guds existens till 67 %; om någon anger ett värde som avviker från det talet, t ex hundra eller noll, representerar skillnaden ett värde på personens personliga tro åt det ena eller andra hållet. "I den allra mest grundläggande frågan - finns Gud? - är vetenskapen svarslös", säger Martinsson. "Vetenskapsmännen betraktar universum med samma klentrogenhet som en bagare skulle ha sett på en sockerkaka om han plötsligt stött på den i ruinerna efter en eldsvåda i lanthandeln!"
Livets komplexitet kan än så länge inte förklaras utifrån de kända naturlagarna. Lika bra då att hålla fast vid den gudomliga skapare som beskrivs redan i de inledande verserna av 1:a Mosebok och i Johannesevangeliets prolog: "I begynnelsen var Ordet, och ordet var Gud och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till".

Carl-Olof Strand