Yasmin Crowther: Saffransköket (Prisma 2006)       Om hemlängtan och om svårigheterna att leva ett liv långt från sina rötter handlar Yasmin Crowthers utmärkta, poetiska och ömsinta debutroman "Saffransköket". I centrum står Maryam, en iransk kvinna som är bosatt i London sedan många år, hennes man, hennes dotter och hennes släktingar i Irans gränstrakter mot Afghanistan.   Författarinnan, Yasmin Crowther, är 36 år och uppvuxen utanför London med en engelsk far och en iransk mor. Så ser också romanens familj ut. Bokens jag, Sara, är i författarinnans ålder och är i bokens inledning gravid med sitt första barn. Hennes mor, Maryam, har nyligen till England tagit emot Saeed, sonen till en av hennes iranska systrar, som blivit föräldralös. Saeed mår inte bra och i ett desperat ögonblick, sedan Maryam slagit honom, försöker pojken ta sitt liv genom att hoppa från en bro över Themsen. Hans kusin, dvs. bokens Sara, lyckas få tag på honom - men i det efterföljande tumultet blir hon sparkad i magen av Saeed, så illa att hon förlorar fostret hon bär på.   Efter denna traumatiska händelse väljer modern att ge sig iväg till Iran på egen hand, något som även hänt tidigare under hennes äktenskap med Edward, Saras far. Bokens huvuddel utspelas sedan i Mashhad, en relativt stor stad i nordöstra Iran, och i den lilla byn Mazareh. Först får vi i en lång minnessekvens veta hur Maryams liv var innan hon kom till England och hur det kom sig att hon lämnade hemlandet. Därefter skildras moderns besök i barndomsbyn och hennes återförening med Ali, en av hennes fars tjänare som hon i sin ungdom haft ett oskyldigt förhållande med, ett förhållande som blev orsaken till hennes "förvisning" till England. Parallellt med handlingen i Iran berättas om Saras liv i London, om hennes ansträngningar att ta hand om kusinen Saeed och om hennes kärleksfulla relation till den engelske pappan, Edward, som nu känner sig övergiven av sin iranska hustru.   I bokens sista del reser Sara till Iran och söker upp sin mor, ja egentligen har hon väl tänkt hämta hem henne till England igen. Men förgäves. Sara får genom besöket en bättre bild av sin mor och accepterar till slut tanken att modern blir kvar hos Ali i den lilla barndomsbyn.   Varför heter romanen "Saffransköket"? Jo, Sara och Saeed ger sig innan hennes resa till Iran på att måla om köket i Saras och Julians - Saras mans - lägenhet. Man målar väggarna saffransgula, som en påminnelse om den saffransfärgade jorden i Iran. Så flyttar en liten bit av Iran in i Saras engelska liv, kanske som en ersättning för den mamma, som trots många år i England, aldrig riktigt kunde anpassa sig och frigöra sig från sina rötter.   Med globalisering och folkomflyttningar är Maryams och Saras livsöden idag mycket vanliga. Hur finna sig tillrätta i den nya miljön? Hur förhålla sig till det gamla livet med dess annorlunda kultur och tankesätt? Yasmin Crowther skildar på ett mycket övertygande sätt denna konflikt. Svek, vedergällning, hemlängtan, kärlek - allt finns i denna mycket rekommendabla roman. Carl-Olof Strand Åter föreg sida