Tony Olsson: Chockvågor (Hjalmarsson & Högberg)     Tony Olsson avtjänar för närvarande livstids fängelse för sin medverkan i polismorden i Malexander. I boken "Chockvågor" berättar han om sitt liv och om händelserna före och efter de tragiska minuterna i Malexander, då två polismän sköts döds och tre ungdomars liv radikalt förändrades.   Tony Olssons livsutveckling är en ganska typisk berättelse om hur ett barn med svåra uppväxtförhållanden blir en brottsling. Hans familjehistoria innehåller en hyggligt närvarande moder - som dock "byter man" med jämna mellanrum. Via stölder tillsammans med mamman och styvpappan engagerar han sig i övre tonåren i extremhögern. Tillsammans med en annan vinddriven ungdom bildar han 1997 en nynazistisk rörelse, kallad Nationella republikanska armén. Med Irländska republikanska armén (IRA) som förebild. I den extrema kampens namn börjar han tillsammans med andra medlemmar i organisationen att genomföra väpnade rån. Moraliskt motiveras dessa av den nationella kampen.   Snart grips han dock och hamnar i fängelse. Här blir han tillsammans med några andra unga medfångar engagerad i ett teaterprojekt, "Sju tre". Den kände dramatikern Lars Norén intervjuar fångarna och skriver en pjäs baserad på dessa intervjuer. Fångarna spelar sedan sig själva i en uppsättning som först ges lokal på Tidaholmsanstalten men som så småningom även sätts upp ute i landet, bl a i Umeå. I teaterprojektet träffar de bl a Isa, som genom hela arbetet kom att fungera som något av en mammagestalt för de fyra ungdomarna.   I samband med den sista föreställningen, i maj 1999, har Tony Olsson permission. Han passar då på att återknyta kontakterna med sina gamla kumpaner i Nationella republikanska fronten. Och då handlar det återigen om bankrån, denna gång i Kisa. Det är i samband med detta bankrån som Tony Olsson, Jackie Arklöf och Andreas Axelsson hamnar i en eldstrid med lokala poliser, en eldstrid som slutar med att de två poliserna dödas och Andreas Axelsson såras svårt. Jackie Arklöf grips efter några dagar i Tyresö (någon kilometer från webbredaktörens hem) medan Tony Olsson flyr till Costa Rica. Där blir han så småningom gripen och utlämnad till Sverige. Vid rättegången blir han till sist, tillsammans med de andra två, kollektivt förklarad skyldig till polismorden och dömd till livstids fängelse.   I sin bok visar Tony i många delar en uppriktig ånger över den vändning hans liv tagit. Han säger sig numera ta avstånd från den nationalsocialistiska ideologin. Samtidigt finns ett uttalat, kvarstående hat till samhället, till polisen och till fångvården.   Bokens förord är författat av Alf Svensson, tidigare partiledare för kristdemokraterna. Han talar där om behovet straff och omhändertagande men också om det omättliga behovet av av förlåtelse. "Otillräckligheten som vi alla lever med och brottas med gör livet outhärdligt för oss alla", säger han, "om vi inte parar vårt tal och våra tankar om straff med insikten om förlåtelsens kultur. Utan förlåtelse drunknar vi allesammans i hänsynslöshet och hämnd." Carl-Olof Strand Åter föreg sida