Mattias Gardell: Bin Ladin i våra hjärtan (Leopard förlag 2005)         Efter den 11 september 2001 blev Usama bin Ladin en samlande symbol för den muslimska fundamentalism, som gått i krig mot det västerländska sättet att leva. Från sin grotta någonstans i gränstrakterna mellan Afghanistan och Pakistan levererar han med jämna mellanrum hotfulla uttalanden om hur död och förintelse skall drabba västerlänningar och särskilt amerikaner. Om Bin Ladin och om bakgrunden till dagens kritiska situation - globaliseringen och framväxten av politisk islam - berättar Mattias Gardell i Bin Ladin i våra hjärtan.   Mattias Gardell är religionshistoriker vid Stockholms universitet och visar i sin bok en mycket stor förtrogenhet med islams utveckling. Det är dock främst utvecklingen i modern tid - från slutet av 1800-talet - som är i fokus. Gardell lyfter i ett antal kapitel fram viktiga händelser och företeelser. Det börjar med kolonialtiden, då stora delar av Mellersta Östern successivt hamnade under europeiskt främst engelskt och franskt styre. Till denna tidiga moderna historia hör också Kemal Atatürks avskaffande av det osmanska kalifatet. Ända sedan tiden omedelbart efter Mohammeds död hade det funnits en kalif, en ställföreträdare, som fungerat som ledare för hela den muslimska gemenskapen, en slags muslims påve. I sin strävan att omvandla Turkiet till en sekulär stat avskaffade Atatürk detta ämbete, en åtgärd som fick till följd att islam splittades upp i mer självständiga riktningar än tidigare.. Det öppnade också för den mer radikala islamtolkning som vi vant oss att benämna islamism.   I ett långt andra kapitel presenterar Gardell ett antal tidiga islamister, deras liv och deras tankevärld. Abu´l A´la Mawdudi, Hassan al-Bannã och Sayyid Qutb är tre nyckelpersoner som representerar olika inriktningar. Mawdudi ser islam som en naturordning och försöker i sina skrifter att islamisera det moderna. al-Bannã är en förgångsman för det muslimska brödraskapet i Egypten, en riktning som står för ett slags islamsk socialdemokrati. Qutb är den radikale och den som kan ses som föregångsman för Usama bin Laden andra dagsaktuella hårdföra fundamentalister.   Gardell går sedan in på ett par specifika länder av stor betydelse för utvecklingen, Saudiarabien och Egypten. Han gör också en djupdykning i globaliseringens påverkan ur en mängd olika perspektiv som marknadsfundamentalismens genombrott, islamofobins återkomst efter det kalla krigets slut, islams framträdande som den västerländska civilisationens fiende nr ett, mediautvecklingen som bl a gett ett arabiskt "CNN", dvs TV-kanalen Al Jazeera samt Internetutvecklingen, som gör det möjligt att knyta ihop islamska nätverk över hela världen.   I bokens slutskede berättar Gardell förstås också den allra modernaste historien. Den sovjetiska invasionen i Afghanistan på 70-talet kom att spela en oerhört stor roll för framväxten av "Bin Ladin - terrorismen". Med amerikanskt stöd samlades här unga muslimer från många olika länder för att bekriga "de otrogna" invaderarna. Den seger man till sist lyckades vinna stärkte mångas tro på att Jihad - det heliga kriget - skulle kunna användas för att återinföra den sanna islamska tolkningen från profetens egen tid i alla de muslimska länder som nu på olika sätt syntes ha lämnat idealen och intagit en USA-vänlig och sekulär hållning. Inriktningen var länge att påverka de egna regimerna - men med Bin Ladin och al-Quaida kom fokus successivt att flyttas till USA, den store Satan, som ju på olika sätt håller regimerna (i Egypten, Saudiarabien etc) under armarna och som också genom sin kultur och livsstil utgör en motpol till "rätt islam". De senaste årens händelser har vi i färskt minne, attacken mot World Trade Center, USA:s och "de villigas" invasion i Afghanistan och Irak, och de många självmordsattentaten, i Madrid, i London, på Sinaihalvön etc.   En absolut känsla - när man läser Gardells bok - är att han bemödat sig om att tränga på djupet i frågeställningarna. Det är inte svart eller vitt, allting har nyanser. Gardell propagerar inte, han analyserar och drar slutsatser. Det finns förhållanden som gör att man kan ha en förståelse även för de mest bloddrypande terrorattentaten samtidigt som man med annan argumentation förstås måste fördöma dem å det bestämdaste. Även 11-septemberpiloterna trodde sig göra något gott. Helt klart är att webbredaktören efter att ha läst Gardells bok fått en mer nyanserad bild av islamismen.   En intressant iakttagelse är väl också att det som ibland nu kallas civilisationernas kamp inte står mellan kristendom och islam utan snarare mellan en bokstavstrogen islam och en sekulär västerländsk, gudlös ideologi. Vi som bekänner oss som kristna står i vårt tänkande i flera avseende nära muslimska företrädare - vi har i viss mening en gemensam motståndare i den västerländska livsstilen, dess "marknadsfundamentalism" och förhärligande av Mammon. Vi gör, i varje fall numera, en skarp skillnad mellan religion och samhälle. Islam handlar däremot inte bara om tro utan om hur samhället skall fungera. Därför är politisk islam nästan självklar, ja man kan kanske säga att islam definitionsmässigt är politisk. Bin Ladin representerar en avantgardistisk ytterfåra inom denna politiska islam - men en fåra som genom sitt sätt att agera kommit att vara dagens mest uppenbara symbol för ond bråd död. Carl-Olof Strand   Åter föreg sida