Maarten ´t Hart: Draken (Atlantis 1999)   Har ni upptäckt den holländske författaren Maarten ´t Hart? Åtta romaner av honom finns utgivna i Sverige. Mest känd av hans böcker är nog "Kronvittnet" från 1984, en mycket välskriven och spännande psykologisk thriller, som blev "stor" i Sverige och t o m filmades här i landet med handlingen översätt till svensk miljö. En annan mycket läsvärd tidigare roman är "Om så hela världen rasar" från 1994. Marten ´t Hart är uppvuxen i den holländska reformerta traditionen. För oss som vuxit upp inom EFS eller frikyrkan i Sverige finns mycket att känna igen i ´t Harts miljöbeskrivningar. De ständiga associationerna till bibelns gestalter, livets totala förankring i samfundsmiljön, den starka sociala kontrollen. Många betydande svenska författare har växt upp i denna frikyrkomiljö - men de flesta har i sina romaner beskrivit den tämligen negativt. Maarten ´t Hart skiljer sig från dessa genom att han i så gott som alla sina romaner ger en mer ömsint och förstående beskrivning av frikyrkomiljön, i detta fall den holländska reformerta kalvinismen.   Maarten ´t Harts senaste roman heter "Draken". Den berättar om ´t Harts far, dödgrävaren eller som fadern föredrar att kalla sig gravmakaren. Historien är skickligt uppbyggt runt en drake, som fadern bygger åt sin son. Draken hamnar på avvägar men återfinns så småningom hos en familj, där mannen och kvinnan snart blir goda vänner med författarens far och mor. Mannen anställs som biträdande dödgävare och fadern och han blir alltså arbetskamrater. De tillhör också samma reformerta församling. Ginus, som mannen heter, är en duktig och hedervärd arbetare, en som sörjer över att han inte en gång i tiden kunde läsa vidare. Han läser dock på egen hand, i första hand bibeln. I sina bibelstudier kommer han dock till en mycket kontroversiell slutsats, nämligen att Jesus aldrig i evangelierna själv säger att frälsningen bara är möjlig genom hans offerdöd. Församlingens potentater får reda på Ginus "villfarelse" och sätter igång olika åtgärder för att få honom på bättre tankar. Men - hans slutsats är icke möjlig att rubba - vilket leder till att han så småningom blir utesluten ur församlingen. Ginus får dessutom problem med sin vackra dotter, som blir med barn utan att någon fader kan identifieras.   Den teologiska dispyten - som är dokumenterad med en uppsjö av olika bibelcitat - är det ena centrala temat i romanen. Den andra huvudhandlingen gäller flyttningen av den katolska kyrkogården på orten. Den lilla katolska församlingen måste flytta sin kyrkogård och har ingen "egen" dödgrävare, som kan utföra arbetet. Fadern får en förfrågan om, ja närmast en uppmaning att ta på sig flyttningsarbetet. Men fadern vill i så fall sköta flyttningen med två släpskopor och två lastbilar. Medan uppdragsgivarna tänker sig ett mer diskret arbetssätt, med manuell grävning på kvällstid. Romanens "dödgrävarjargong" kan kanske vara påfrestande för känsliga personer - men tillhör absolut behållningen i romanen! Romanen har också en tredje tråd - författarens kärlek på avstånd till Ginus vackra och vidlyftiga dotter.   Romanens svaghet är att den saknar dramatiskt slut - på något sätt rinner både den teologiska dispyten och gravflyttningshistorien ut i sanden. Författaren har själv också konstaterat detta och lagt till en epilog, som flyttar oss fram till nutiden. I epilogen återser författaren i vuxen ålder Ginus dotter och några lösa tåtar faller till slut på plats.   Men - denna svaghet är en bagatell i förhållande till det generella konstaterandet: "Draken" är en förstklassig, intelligent och underhållande roman med en mycket stark bibelförankring.