Lena Einhorn: Vad hände på vägen till Damaskus? På spaning efter den verklige Jesus från Nasaret (Prisma 2006)     . Spekulationer kring kristendomens centralgestalt Jesus från Nasaret är plötsligt högaktuella i litteraturen. Med stor sannolikhet är det Da Vinci-kodens exeptionella framgång som ligger bakom detta. I Dan Browns bästsäljare framförs teorin att Jesus var gift och hade barn tillsammans med Maria Magdalena. I Lena Einhorns nya bok framförs i stället teorin att Jesus och aposteln Paulus i själva verket var samma person. Boken har blivit en stor framgång och låg i september nära toppen av försäljningslistan för facklitteratur.   Lena Einhorn är dotter till den avlidne cancerläkaren Jerzy Einhorn och syster till läkaren och författaren Stefan Einhorn. Lena är också utbildad läkare men har tidigare mest gjort sig känd som dokumentärfilmare och som författare av boken "Ninas resa", en bok om hennes mors liv. Nu har hon gett sig på ett helt annat område, frågan om vem Jesus av Nasaret egentligen var.   Lena Einhorn söker i sin bok spåren efter den historiske Jesus. Hon är ju inte först om det förstås, åtskilliga har under årens lopp forskat i denna fråga. Evangelierna, Apostlagärningarna och Paulus brev ger förstås en mycket tydlig bild av Jesu liv, där ju fokus ligger på hans tre sista aktiva år och där framförallt skildringen av korsfästelsen och uppståndelsen är detaljrikt återgivna. Men har detta verkligen hänt, kan det historiskt beläggas? Här har Jesusforskarna haft ett visst problem. Varför finns det så få dokument från denna tid som bekräftar en så stor mans existens? Historikern Josefus Flavius, samtida med Jesus, har dock i sitt verk "Judiska fornminnen" två omnämnanden av en man kallad Jesus som gjorde otroliga gärningar, som korsfästes och sedan på tredje dagen visade sig igen för sina lärjungar. Men utöver Josefus är det tunnsått med utombibliska bevis för Jesu existens.   Det är denna "bevissituation" som har lockat Lena Einhorn till en djupdykning i de historiska källorna. Med hennes judiska påbrå handlar det då inte bara om kristna källor utan också om samtida judiska källor, som Talmud, och om senare källor som Koranen. Hon hittar bl a samband som får henne att anta att det skett en medveten tidsförskjutning när Nya testamentet skrevs. Om man förskjuter tiden för Jesu liv 15-20 år framåt i tiden finns enligt Einhorn betydligt fler utomkristna historiska referenser att luta sig mot. Det är sedan utifrån detta konstaterande som Lena Einhorn tycker sig se att Jesusgestalten och Paulusgestalten glider ihop och kanske i själva verket blir till en och samma person.   Lena Einhorns egen slutsats är att Jesus nog levat på jorden - men att han inte uppstod på den tredje dagen utan i stället överlevde korsfästelsen och så småningom gled över i att uppträda som aposteln Paulus. Det är väl inte den slutsatsen som imponerar i hennes bok, snarare den möda hon som teologisk amatör lagt ner på att studera en mängd historiska källor. Webbredakrörens egen slutsats - och den verkar jag dela med andra, mer teologiskt bevandrade anmälare av Einhorns bok än jag, t ex K G Hammar som skrev om boken i DN - är nog att det finns betydligt fler argument för att Jesus och Paulus är olika personer än för den teori Lena Einhorn framför. Sen tycker jag också att evangelierna känns så verklighetsnära att det är en hart när omöjlig slutsats att de skulle beskriva en rent mytologisk gestalt. Och uppståndelsen - den är ju den kristna trons kärna och den kan vi ju inte gärna ifrågasätta om vi vill kalla oss kristna.   En intressant och välskriven bok med en felaktig slutsats, kan man kanske säga som en sammanfattning. Även om Lena Einhorn är fel ute i sina hypoteser är det dock oerhört intressant att se vilket mottagande boken fått. Jesus är fortfarande, 2000 år efteråt, en gestalt av enastående lyskraft, en superstjärna i världshistorien. Och funderingar om honom och hans liv kan än idag - i vårt sekulariserade land - ge en bok plats på försäljningstoppen. Carl-Olof Strand   Åter föreg sida