Lasse Berg: Gryning över Kalahari - Hur människan blev människa (Ordfront 2005)         Hur kom det sig att människan blev människa? Det är frågan som Lasse Berg ställer i sin bok "Gryning över Kalahari". Boken är en fascinerande och ganska lättillgänglig berättelse om människans utvecklingshistoria - från den tidpunkt för ca 7 miljoner år sedan då homiderna, den artgrupp vi tillhör, skiljde sig från de andra primaterna och över ett antal mellanformer för ca 200 000 år sedan utvecklades till vår egen art, homo sapiens.   Lasse Berg är en av dagens stora svenska världsresenärer och har i ett antal böcker, TV-program och radioreportage beskrivit världen för oss och då framförallt Afrika, där han också sedan ett tjugotal år är bosatt. Det är också Afrika som är den centrala världsdelen i boken om människans utvecklingshistoria. Den moderna forskningen är ju ganska ense om att vår art, homo sapiens, uppstod i Afrika. Lasse Berg har nyttjat sin stationering i Afrika och gjort ett antal resor till platser med särskild betydelse för berättelsen. Förutom sina resor runt om i Afrika bygger också Berg sitt stoff på intervjuer med arkeologer och paleontologer i Etiopien, Sydafrika, USA m flera platser i världen.   I bokens inledning besöker han tillsammans med sin hustru Ruandas bergsgorillor och får en inblick i våra släktingars lättjefulla leverne i Virungabergen. Han besöker också Langebaan, en sandstrand vid den sydafrikanska kusten som kan vara den moderna människans födelseplats. Modern forskning tyder på att en liten grupp tidiga människor isolerades på kustremsan under en tid med svår klimatförsämring i Afrika och där - med hjälp av en proteinrik föda - byggde ut sin hjärnkapacitet och utvecklade många av de drag vi förknippar med den moderna människan. En annan utflykt går till Olduvai Gorge i Tanzania där Louis och Mary Leakey på 1930-talet och ett antal årtionden framåt gjorde viktiga fynd för den mänskliga utvecklingshistoriens berättelse. Och ytterligare en resa går till Tsisab Gorge vid Namiböknen intill Kalaharislätten, där Afrikas mest berömda klippmålning finns.   Större delen av boken ägnar Lasse Berg åt att berätta den mänskliga evolutionshistorien kronologiskt. Vi får följa de fynd och den forskning som successivt verifierat hur människan, homo sapiens, utvecklats från ett dunkelt ursprung, gemensamt med människoapor och andra primater, fram till dagens människa - med den tvåbenta gången och den stora hjärnan som de viktigaste fysiska kännetecknen och med språket, samarbetet, empatin, tvåsamheten och kärleken som de viktigast framgångsfaktorerna.   Enligt all känd forskning stod alltså mänsklighetens vagga i södra Afrika. De nutida folkgrupper som sannolikt bäst bevarat drag från människans ursprungliga livsstil, diet och språk, är sannolikt bushfolket i Kalahariöknen - som Lasse Berg naturligtvis också besökt under sina många afrikanska resor. Här i Afrika levde människan sedan i över 100 000 år innan en liten grupp människor för ca 80 000 år sedan via Etiopien lyckades ta sig över till den arabiska halvön. Från denna grupp, som antas ha bestått av ca 10 000 människor, härstammar enligt forskningen alla andra människor på vår jord. Till Sydostasien kom de för ca 75 000 år sedan, till Australien för ca 70 000 år sedan, till Europa för 30-50 000 år sedan och slutligen till den amerikanska kontinenten via Berings sund för runt 20 000 år tillbaka. Att det förhåller sig på detta viset kan man bl a visa genom att de genetiska variationerna är mindre mellan t ex en europé och en indian än mellan olika folkgrupper i Afrika.   Bokens sista delar, kanske de mest intressanta, handlar om människans egenskaper och hur de gjort den enastående framgångsrika artexpansionen över världen möjlig. Så länge vi levde det afrikanska nomadlivet byggde vår mathållning på samlande och jakt. Först för ca 10 000 år sedan började den dramtiska övergången till jordbrukarsamhället, en utveckling som öppnade för större gemenskaper, städer, handel och så småningom dagens globaliserade samhällen. Men våra grundläggande egenskaper har förblivit ganska stabila under hela denna tid. Till skillnad mot många populärberättelsers bild av våld och krig menar Berg att det framförallt är människans förmåga till empati och kärlek, vår inställning "att dela lika", som varit vårt stora framgångsrecept. Genom att uppträda tillsammans kunde vi t o m fälla och besegra lejon, tigrar och andra betydligt bättre fysiskt utrustade invånare på planeten jorden. Och så småpratet, nyckeln till vår gemenskap som så småningom gav oss språket och hela vår komplicerade symbolvärld.   Ja, det finns mycket mer att berätta om denna rika bok om människans utveckling. Den bygger uppenbarligen på mångåriga studier, resor och intervjuer med ledande forskare inom evolutionsområdet. Lasse Berg har dessutom ett journalistiskt angreppssätt och vet hur man skriver om ganska komplicerade saker så att det blir hyggligt begripligt för vanliga dödliga, dvs icke-experter. En liten varning finns dock - och det är att detta område, människans utvecklingshistoria, fortfarande är relativt sett outforskat, att de arkeologiska fynden av våra gamla släktingar är relativt få ocha tt det kan finnas risk att fynd feltolkats. Den berättelse Lasse Berg levererar är därmed förstås i viss mening hans personliga bild av hur det gått till, en bild som t ex nästan helt verkar sakna utrymme för ett gudomligt perspektiv. Ända tycker nog webbredaktören att Lasse Bergs bok är årets hittills mesta läsupplevelse. Carl-Olof Strand   Åter föreg sida