Kerstin Abukhanfusa: En liten bok om Boken (Medeltidsmuseum 2004)     Vad vore livet utan böcker? Trots den digitala revolutionen är den klassiska "pappersboken" fortfarande vår läsapparat nummer ett. Kanske kommer den också att förbli det. I "En liten bok om Boken" berättar Kerstin Abukhanfusa - på uppdrag av Medeltidsmuséet i Stockholm - bokens historia.   I ett inledande kapitel beskrivs kortfattat hur den nakna apan - människan - lärde sig att kommunicera tankar med sina artfränder. Det första steget var att vi lärde oss att utbyta kodade ljudbudskap, det vill säga ord, med varandra. I själva verket är det väl just tankeutbytet genom språket som gör människan till människa. "I begynnelsen var Ordet", heter det i inledningen till Johannesevangeliet. Gud säger att världen skall bli till - och den blir till. Gud har makt genom ordet, språket.   Så småningom började människan också försöka sätta ner sina tankar och ord på pränt. Enligt författaren är de äldsta fullt utvecklade skriftsystemen omkring 5000 år gamla. Liksom så mycket annat av vår kultur härrör dessa första skriftförsök från Mellanöstern - Egyptens hieroglyfer och Mesopotamiens kilskrift - samt från Kina. De tidiga skriftsystemen var bildskrifter - men successivt utvecklades de till att omfatta stavelse- och ljudtecken. Feniciernas och grekernas skriftsystem kom att betyda mest för den utvecklingslinje som lett fram till dagens alfabetiska skriftspråk.   Bokens utveckling krävde inte bara en metod att överföra tankar och ljud till skrift. Det behövdes också ett lämpligt underlag att fästa tecknen på. Egyptiernas papyrusrullar utgjorde här en viktig utvecklingslänk - rullarna kunde transporteras och det skrivna ordet blev rörligt. Tankar fästa på en rulle kunde föras från en ort till en annan - till skillnad från grottmålningar och den tidiga svenska runskriften, som sedan den fästs på en sten ju inte var direkt lätt att ta med sig över längre avstånd. Men som vanligt är det kineserna som är mest uppfinningsrika. I Kina uppfann man papperet och var också först med att göra pärmböcker. Och därmed kan väl dagens bok sägas ha uppfunnits i Kina.   Denna inledande historiska översikt följs sedan av ett kapitel om den handskrivna boken. Här presenterar författaren dels fakta om den handskrivna boken, dels berättar hon en fiktiv historia om broder Andreas, en skrivare vid ett kloster i Europas nordliga hörn. Här berättas om papperstillverkning och bläckframställning, om fjäderpennor och färgframställning och om hur skrivarens arbetsplats var utformad. Den lilla boken om Boken är här rikt illustrerad med bilder av handskrivna böcker från olika århundraden. De flesta böcker som producerades under hela handskrivningsperioden användes i gudstjänstsammanhang. Ja, man kan nästan säga att boken och kristendomen levde i någon slags symbios. Det var också med kristna missionärer som boken kom till vårt land, Sverige.   På 1450-talet kom så den stora revolutionen när Johann Gutenberg "uppfann" tryckpressen. Han uppfann dock bara boktryckarkonsten i Europa - eftersom man i Kina redan flera hundra år tidigare hade kunnat trycka böcker. Gutenbergs första stora satsning gällde förstås en tryckt bibel. I avsnittet om den tryckta boken berättar Kerstin Abakhanfusa hur de olika tryckmetoderna utvecklats fram till den datoriserade sättningsteknik som idag är allenarådande. Men till sin form är har dagens bok fortfarande kvar mycket av den handskrivna bokens kännetecken.   Gutenbergs bibel   Gutenbergs uppfinning kom att få avgörande betydelse för hela samhällsutvecklingen. Det blev nu möjligt att sprida tankar och idéer, vetenskap och filosofi, i stora serier och till många människor samtidigt, en utveckling av oskattbart värde för den välfärdsrevolution som dagens människor skördar frukterna av.   Nu genomgår världen ännu en sådan teknikrevolution. I och med Internet är snart all skriven information tillgänglig för alla, över hela världen och i realtid. Det om något bör ytterligare öka takten i teknikutveckling, i utveckling av läkemedel och i spridningen av tankar och idéer till alla i hela världen. Den elektroniska boken står och väntar bakom dörren. Men - diskuterar författaren i slutkapitlet - troligen kommer den pappersbaserade boken att stå sig ännu ett bra tag i konkurrensen. Det är helt enkelt väldigt bekvämt att kunna ta med sig boken var man än är, det är än så länge bekvämare att läsa text från papper än från en dataskärm. Och en bok vill man ju kunna ställa in i en hylla och titta på då och då - som en god vän och vägledare.   Carl-Olof Strand Åter föreg sida