Jesper Bengtsson: Burma - en resa i dikaturens skugga Månpocket 2006 307 sidor         Under det senaste året har vi kunnat läsa en hel del om Burma i våra tidningar. Burma ligger på den ostindiska halvöns västra del och är ett för många västerlänningar nästan okänt land. Ett stort antal svenskar har varit i Thailand, nästan ingen har besökt Burma. Detta beror främst på att Burma sedan 1962 styrs av en hårdför militärjunta, som gjort landet till ett slutet och efterblivet reservat mitt bland de asiatiska tigrarna - de grannländer som under de senaste 20 åren haft en stark ekonomisk tillväxt. I "Burma - en resa i diktaturens skugga" ger oss journalisten Jesper Bengtsson en bild av detta land.   Bengtsson bok berättar om en resa till Burma som författaren gjorde 2005. I denna ramberättelse, som bl a innehåller hemliga träffar med regimkritiker och andra, väver författaren dels in Burmas historia, dels en intressant berättelse om baptistmissionärerna Ola och Minnie Hanson, som var verksamma i "Kachinstaten", Burmas nordöstra hörn under 1800-talet slut och en bit in på 1900-talet.   Burmas historia innehåller många strider och konflikter och många olika regimer som försökt få kontroll över det bergiga land som utgör Burma - eller Myamar som juntan numera döpt om landet till. Här finns starka etniska konflikter mellan olika folkgrupper. Kachinerna är en sådan grupp, andra är shan-, karen- och karennifolken. Ofta har dock de "äkta" burmeserna, som är en folkgrupp av flera, genom sin centrala position i landet kunnat dominera över de övriga folkgrupperna.   Under 1800-talet utvidgade engelsmännen sin indiska koloni också till Burma. Men fick under hela sin kolonitid kämpa mot lokala uppror. Ett par år efter det att Indien efter det andra världskriget blev självständigt erkände engelsmännen till sist Burma som en självständig stat. Nästan omedelbart utbröt inbördeskrig mellan olika folkgrupper. I det skedet kom även den nationalistkinesiska Koumintang-rörelsen att spela en avsevärd roll. När man förlorade striden mot Maos kommunister drog man sig dels tillbaka till Taiwan (som ju fortfarande är en slags andra Kina) men också till östra Burma. Där kom man att spela en start destabiliserande roll. I kombination med kommunistiska grupper och stamgrupper blev Burma på 50- och 60-talen allt instabilare. Här spelar även opiumodlingen en stor roll. Burma producerar tillsammans med Afghanistan mest opium i världen. Runt opiumodlingen bildas väpnade grupper som skyddar odlarna och ser till att opiet når den hungrande världsmarknaden för narkotika.   1962 grep så en militärjunta makten. Juntan har sedan dess hållit landet i ett järngrepp. Kontakter med omvärlden är ytterst sparsamma och censuren stark. Två gånger - 1988 och nu senaste på hösten 2007 - har motståndet mot juntan kommit upp till ytan. Bägge "resningarna" har brutalt slagits ner och många dödsoffer har krävts. Juntan har gett landet ett nytt namn, Myamar, och anlagt en ny huvudstad inne i djungeln. Landet har utvecklingsmässigt halkat efter resten av Ostasien rejält och är tillsammans med Nordkorea det numera kanske bästa exemplet i världen på hur en repressiv diktatur med mer eller mindre kommunistiska förtecken förhindrar ekonomisk tillväxt och välstånd.   Hur var det då med missionärerna Ola och Minnie Hanson? Jesper Bengtsson reser ju delvis i deras spår och berättelsen om baptisternas mission i Kachinstaten - med staden Myitkyina som centrum - är bokens andra dominerande tema. Ola Hanson var född i Skåne men utvandrade i unga år till Oakland i Nebraska. Där studerade han teologi, gifte sig med Minnie och reste 1890 ut som missionär till Burma. Här kom han att bli en typisk missionsledare, som lade grunden till baptismens starka position i Kachinstaten. Han skapade på egen hand ett kachinskt skriftspråk, och tog sedan 30 år på sig att översätta hela bibeln till detta språk. Vid sidan av översättandet verkade han och hans hustru som "vardagsmissionärer". De gav sin mission karaktären av "social evangelism" - med en stark betoning av missionsuppdragets diakonala innehåll.   Numera finns - trots juntans försök att göra buddismen till statsreligion - en relativt stark baptistkyrka i Kachinstaten. Jesper Bengtsson besöker deras gudstjänster. Han säger sig "ha en lätt distanserad relation till den organiserade kristendomen" med ända - säger han - "år det en hisnande upplevelse att besöka en kyrka i norra Burma, ett av världens fattigaste områden, och plötsligt få höra Lina Sandells och Oscar Ahnfeldts psalm Blott en dag framförd på det lokala språket".   Jesper Bengtssons bok ger mycket både för den som är intresserad av missionshistoria och specifikt önskar få veta något om Burmas historia. Dessutom ger Bengtsson genom sin reseberättelse en stark nulägesbild av Burma - ett av världens idag minst kända länder - men ett i teorin rikt land med stora utvecklingsmöjligheter. Carl-Olof Strand Åter föreg sida