Ingemar Olsson: Tro, pop och kärlek Librik 2007 240 sidor       För ett par år sedan gästades Hammarbykyrkans missionsgala av sångaren Ingemar Olsson. Vi fick höra ett antal av hans mest kända sånger - från en snart fyrtioårig karriär som singer songwriter (som det numera heter även i Sverige). Nu har Ingemar - som dessutom råkar vara webbredaktörens favorit bland kristna sångare skrivit en bok om de första 10 åren av artistkarriären. Boken heter "Tro, pop och kärlek - en resa bakom kulisserna". Ingemar Olsson är född 1947 som son till en baptistpastor. Han växte upp i Hässelby utanför Stockholm, gick i Adolf Fredriks musikklasser och började i slutet av 1960-talet skriva egna texter och göra egna melodier. 1970 gav han ut sin första LP, "Livs levande", och under mer än 35 år har det sedan blivit ett femtontal album på svenska, engelska och faktiskt även på tyska, sammanlagt bortåt 200 sånger om Gud och livet. Ingemar Olsson hade som ung ett ben i popvärlden och ett i baptistkapellet. Han började sitt musikaliska liv i det profana popbandet The Sounds och lärde under den perioden i livet känna gräddan av den svenska popeliten. När han till sist ställdes inför valet mellan världen och tron, valde han tron. Han fångades av Jesusrörelsen, drog ut som evangelist i Europa och hamnade så småningom på baptisternas teologiska seminarium, Betelseminariet. Inte för att bli pastor utan för att förstå den kristna tron inifrån. Parallellt med detta började han skriva och framföra egna sånger, först i små lokala sammanhang, sedan även i radio och TV. Han uppmärksammades som frontfigur för rockens och popens intåg i den s k "kristna musiken". När det första albumet, "Livs levande", spelades in 1970 deltog bl a Janne Schaffer och Clabbe af Geijerstam, redan då storheter inom popmusiken. Under de 10 år (1965-1975) som boken omspänner hann Ingemar med ytterligare ett par album, "Helhjärtat" 1971 och "I alla fall" 1973. I boken berättar Ingmar inte bara om sin musik utan även om sin tro och sina tvivel. Han låter oss också få en öppenhjärtig inblick i sina kärleksrelationer. Efter ett par kortare förhållanden fastnar han för Kristina från Örebro och innan boken är slut har de fått sitt första barn. Ett galleri av kristna sångare och musiker passerar också revy. Ingemar samarbetade t ex en hel del med den på 70-talet välkända sånggruppen Christians och dess ledare Pelle Thorsen, som hellre sjöng och spelade i Folkets park än i kyrkorna. Han hade också stor hjälp av Per-Erik Hallin, som spelade piano på ett par av Ingemars tidiga album, den Per-Erik som i mitten av 70-talet kallades till USA för att spela med Elvis Presley. Boken är en rak, kronologisk berättelse om Ingemars liv under från 18 till 28 års ålder. Texterna i boken är "illustrerade" med citat ur ett stort antal av Ingemars sångtexter. För en Ingemar-fan som webbredaktören ger detta en hög igenkänningsfaktor och bidrar väsentligt till upplevelsen av boken. För den som inte är bekant med Olssons musik kanske dessa inslag i boken betyder mindre. Kanske måste man t o m vara just en Ingemar-fan för att tycka om "Tro, pop och kärlek". Ung mans väg till framgång är ju ett slitet tema och Olssons variant på temat är kanske ingen litterär höjdpunkt. Men för oss som lyssnat på Ingemars musik i 30 år och som tycker att hans texter är både kluriga och tröstande, för oss är det mycket intressant att få en bild av människan Ingemar, mannen bakom de smarta texterna och den glada och medryckande musiken Carl-Olof Strand   Läs även webbredaktörens tidigare publicerade artiklar om Ingemar Olsson genom att klicka här. Åter föreg sida