Henrik Johansson: Himalaya förändrade mitt liv (Forum 2007)       1998 åker Henrik Johansson till Nepal och ger sig i kast med uppgiften att bestiga Ama Dablam, 6 852 meter. En natt är han på väg tillbaka ner till baslägret. På ungefär 5 000 meters höjd faller han och blir liggande medvetslös. Han lyckas dock släpa sig ner till lägret och överlever mirakulöst. De flesta berättelserna om expeditioner till Himalayas toppar brukar berätta om lyckade bestigningar. Henriks bok handlar i stället om misslyckandet - och om hur det också kan ha en mening.   Webbredaktören har alltid varit fascinerad av berättelser om bergbestigningar. På senare år har ett antal svenskar bestigit Mount Everest och nästan alla dessa verkar också ha skrivit böcker om sina vedermödor. Henrik Johansson rör sig som klättrare och alpinist egentligen i en annan division än dessa Mount Everest - betvingare. Han är ute på sin första Himalaya- resa och han väljer det relativt obetydliga berget Ama Dablam som målet för sin bestigning. Ama Dablam ligger inte långt från Mount Everest - men är ca 2 000 meter lägre. Berget är dock känt för sin skönhet och har haft berömda bestigare tidigare i historien. Den första expeditionen som nådde toppen ägde rum så sent som 1961 och leddes av ingen mindre än Edmund Hillary, den man som tillsammans med Tenzing Norgay 1953 blev först att stå på världens topp - Mount Everest.   Berget Ama Dablam i Himalaya   Henrik Johansson är alltså relativt sett en amatör. I bokens inledning berättar han om hur hans intresse för bergsklättring väcktes, hur karriären börjar med relativt enkla bestigningar i Skottland (Ben Nevis) och i Alperna men hur målet redan då i början av 1990-talet är att kunna ge sig i kast med de högsta topparna - i Himalaya på Världens tak. Detta förverkligas 1998 - då han ger han sig av till Nepal tillsammans med sin flickvän Ulrica och sin klättrarkompis Erik.   Att bestiga berg i Himalaya är betydligt mer komplicerat än att klättra i Alperna. Till att börja med behöver kroppen en lång anpassning för att klara den syrefattiga luften. Dessutom ligger bergen otillgängligt. Det finns inga kollektiva transporter som kan föra dig upp till lämpliga basläger för bestigningarna. Henrik & Co väljer att flyga en bit upp i bergen och sedan vandra under ett antal dagar, en vandring som ger tid till anpassning till syretillgången.   Henrik och hans svenska vänner ansluter i Nepal till en internationell expedition, där ett antal polacker utgör stommen. Man lägger på traditionellt sätt upp ett basläger och sedan tre-fyra läger upp längs bergssidan. Från det högsta lägret görs sedan toppattacken. Expeditionen lyckas också ganska snabbt få upp tre klättrare, två polacker och en amerikan, på toppen. Sen är det tänkt att vara svenskarnas tur. Men detta går alltså om intet. En natt är Henrik på väg ner till baslägret efter att ha burit upp utrustning till ett av de högre lägren. Han förlorar balansen och faller utför bergssidan - men fallet stoppar upp och han blir liggande med ett rejält sår strax ovanför höger öga. Normalt borde hans liv ha ändats i det ögonblicket - men Henrik har turen att vakna upp från medvetslösheten och lyckas sedan släpas sig ner till baslägret och bli omhändertagen av de andra expeditionsmedlemmarna.   Stödd på sin svenska flickvän tar han sig någon dag senare ner till Pheriche, en liten by där det finns några frivilliga läkare som ger alpinister medicinsk hjälp under klättersäsongen. Här konstaterar man att Henrik har en huvudskada som förvärras snabbt i den höga luften. Efter diverse bråk om försäkringspengar får han till sist en helikoptertransport till ett sjukhus i Katmandu. Då är han medvetslös -med långa andningsuppehåll - och ligger i koma. Men till sist segrar livet och Henrik kan transporteras hem till Sverige och ytterligare sjukhusvistelse på Huddinge sjukhus. I bokens epilog berättar Henrik om sommaren 2004. Då får han sitt första barn. Han tackar för ynnesten att ha överlevt, att kunna sitta med ett nytt liv i sina händer. Han inser att hans tid som alpinist är över. Han har varit med om något som för alltid förändrat hans syn på livet och på döden. Han har fått en andra chans!   Henrik Johanssons bok är en mycket sympatisk skildring av äventyrets drivkrafter och pris och om motgångens positiva konsekvenser. Man anar också en andlig dimension. När Henrik vaknar upp efter fallet på bergssidan börjar han krypa åt fel håll. Då hör han en röst som säger "Vänd om, det där är fel håll". Det fanns någon där som talade till honom. Carl-Olof Strand Åter föreg sida