Daniel Kehlmann: Världens mått Bonnier Pocket 2007 250 sidor       Alexander von Humboldt reser runt i världen och upptäcker nya natur- fenomen. Carl Friedrich Gauss färdigställer en epokgörande matematisk avhandling i 20-årsåldern och är hela livet stationär i Göttingen med omgivningar. Två speciella vetenskapsmän som är huvudpersoner i Daniel Kehlmanns roman "Världens mått". Berättelsen handlar växelvis om von Humboldt och Gauss. Dock möts de 1828 i bokens slut, när de blivit gamla, berömda och allmänt sett lite tokiga.   Von Humboldt är den yngre av två adliga bröder, vars far i experimentellt syfte utsätter dem för radikalt olika uppfostran. Alexander ger sig tidigt ut i världen och ägnar sedan sina ungdomsår åt riskfyllda resor. Han får tidigt en följeslagare vid namn Bonpland, en man som uthärdar samma strapatser som von Humboldt, dock utan uppfattas som annat än en assistent till den store upptäcktsresanden. Det omaka paret reser till Sydamerika, tar sig bland moskiter och vilda djur uppför Orinoccofloden och "upptäcker" den bifurkation, som förbinder Orinocco med Amasonfloden. De bestiger också bl a tillsammans Chirmoazo, ett berg i Anderna, och anser sig då ha nått högre än någon människa tidigare gjort.   Von Humboldt är en extremt aktiv person, sover i stort sett aldrig. Han vandrar på dagarna och skriver om resan på nätterna. Och han mäter och mäter, alla höjder, alla avstånd, ja allt som överhuvudtaget går att mäta. Han är paniskt rädd för kvinnor och har i alla fall enligt romanen aldrig någon affär med det motsatta könet. När han återvänder till Tyskland får han mot bakgrund av sitt namn och sin börd väl avlönade tjänster i samhällets tjänst.   Gauss kommer från enkla förhållanden, men visar redan som litet barn en närmast otrolig begåvning för matematik. Han sätter tidigt sina lärare på plats i ämnet, men hans begåvning tas om hand och redan i 20-årsåldern publicerar han sitt och ett av matematikens historiska mästerverk, "Disquisitiones Arithmeticae". Gauss gifter sig med Johanna, som dock dör i barnsäng vid det tredje barnets födelse. Han gifter om sig med Johannas "fula" väninna och får med henne en son, Eugen, ytterligare en dumbom i familjen. Ja, i själva verket består i hans egna ögon hela omgivningen av en hop dumskallar. Han förvånar sig - särskilt i sin ungdom över att folk alltid behöver tänka efter innan de svarar. Själv ligger han alltid långt före alla andra i sin analys av skeenden.   Gauss framställs som urtypen för den intelligente men enkelspårige vetenskaps- mannen. Under bröllopsnatten med Johanna får han en ingivelse och är tvungen att avbryta akten för att skriva ner en formel som bevisar att rummet kröker sig. Efter sin matematiska ungdom går Gauss vidare till astronomin. Han får dock svårt att försörja sig på detta och förtjänar under ett antal år sitt levebröd som lantmätare. Han ogillar starkt att resa och håller sig större delen av livet kvar vid universitetet i Göttingen.   I romanens slutskede låter författaren de bägge tyska vetenskapsmännen sammanträffa. Här blir de tillsammans indragna i Tysklands kaotiska politiska virrvarr efter Napoleonkrigen. Gauss son, den dumme Eugen, spelar också en roll i bokens sista del. Han deltar i ett oppositionellt möte och blir gripen av polisen. Von Humboldt hjälper med sitt kontaktnät Gauss att få ut sonen ur fängelset - men Eugen kan inte vara kvar i Tyskland utan skickas iväg till USA. I bokens sista kapitel - på väg till Amerika - upptäcker Eugen friheten från sin förtryckande och "tokiga" far, är äntligen en egen person.   Runt tillgängliga fakta om von Humbholdt och Gauss fabulerar Daniel Kehlmann fram en mycket läsvärd roman. Kohlmanns vetenskapshistoria i romanform har blivit en stor internationell succé. Med rätta, tycker webbredaktören Carl-Olof Strand Åter föreg sida