Bengt Ohlsson: Gregorius (Albert Bonniers förlag 2004)       Augustpriset har med åren blivit en allt viktigare belöning för svenska författare. 2004 gick romanpriset till Bengt Ohlssons "Gregorius". I boken återberättar Bengt Ohlsson en av den svenska litteraturens mest kända romaner, Hjalmar Söderbergs "Doktor Glas" från 1905.   Gregorius är den präst som i Doktor Glas framstår som en liderlig och inskränkt person, en riktigt avskyvärd person, som håller sin unga hustru Helga fången i ett misslyckat äktenskap. I Ohlssons nytolkning är det just Gregorius som är romanens huvudperson. Handlingen tolkas inte genom doktor Glas utan genom Gregorius ögon. Och då framträder en annan och mer komplicerad bild av pastorn.   Handlingen är i grunden enkel. Gregorius är gift med den unga Helga, dotter till ett par gamla vänner till pastorn. Men Helga dras bort från sin till åren komne make - som så småningom börjar misstänka att hon har en annan man. Doktor Glas är Helgas läkare, fattar också tycke för henne och hjälper henne genom att förklara henne sjuk på ett sådant sätt att sexuell avhållsamhet är nödvändig. Även pastor Gregorius har doktor Glas som sin läkare. Glas diagnosticerar en hjärtåkomma hos pastorn och skickar honom på några veckors vistelse på hälsohemmet Porla. Under Porlavistelsen träffar Gregorius Anna, som i sin tur är "på flykt" från sin make. Men han vågar inte bryta upp från sin dåliga relation till Helga utan återvänder till hemmet utan att ha tagit det avgörande steget mot att säga "ja" till Annas kärlek. På bokens sista sida gör så Gregorius ett återbesök hos doktor Glas och får ett piller mot hjärtåkomman, som för övrigt en läkare på Porla bedömt som icke existerande. Med detta piller knyter handlingen an till Söderbergs roman, där doktor Glas tar livet av Gregorius och därefter för en lång inre filosofisk diskussion om det rättfärdiga eller orättfärdiga i sin handling.   "Gregorius" är en stor roman om kärlekens väsen. Här finns doktorns åtrå till den unga Helga, hans mogna kärlek till henne trots hennes avoghet och snedsprång, en kärlek som får honom att trots allt återvända hem efter mötet med Anna. Och den mycket fint beskrivna förälskelsen i Anna under Porlavistelsen.   Pastorn framstår i romanen som en svag och vacklande människa, osäker på sig själv och om den väg han bör välja i livet. Hans tro och kristna liv är fint och innerligt beskrivna liksom den vånda han som präst känner i mötena med människor på livets skuggsida. Romanen är därmed inte bara en kärleksroman utan också ett fint porträtt av en präst och församlingsledare.   Med "Gregorius" fortsätter Bengt Ohlsson en gammal fin författartradition - att nytolka Hjalmar Söderbergs romaner. Tidigare har Gun-Britt Sundström, missionsförbundardottern, nytolkat Söderbergs "Den allvarsamma leken" i sin 70-talsroman "För Lydia". Detta säger väl att Hjalmar Söderbergs romaner på ett ovanligt sätt stått emot tidens tand och med sina tidlösa handlingar och för sin tid moderna grepp levt vidare som få svenska romaner.     Carl-Olof Strand   Åter föreg sida