Anders Sjöberg: I korsets tecken (Artos 2006)       Under påskhelgen har webbredaktören läst Anders Sjöbergs nya bok, I korsets tecken. Den handlar om Jesu sista dagar i Jerusalem, närmare bestämt händelserna under den kanske viktigaste veckan i världshistorien, från palmsöndagen till påskdagen . Det är förstås under påsken man skall läsa boken. Den belyser hur de fyra evangelisterna med sina skilda berättarambitioner skildrar "den stilla veckan".   Anders Sjöberg är missionsföreståndare för Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Han arbetade tidigare som högskolelektor i exegetisk teologi vid Johannelunds teologiska högskola - och har publicerat en rad böcker, där han förmedlat sina djupa kunskaper om främst nya testamentets böcker. Nu har han alltså tagit sig an att fördjupa våra kunskaper om bibelns skildringar av den första påskens händelser i Jerusalem.   I sin bok går Anders igenom påskhändelserna dag för dag. På palmsöndagen rider Jesus följd av sina lärjungar in i Jerusalem på en åsna och tas emot med hosiannarop av de stora folkmassor som kommit till Jerusalem för att fira judarnas påsk. Måndagen, tisdagen och onsdagen tillbringar Jesus i och omkring templet. På måndag utför han sin kanske mest överraskande handling när han med stor frenesi driver ut månglarna, handelsmännen, ur templet. På tisdag undervisar han om förlåtelsen, uttalar de berömda orden om att ge kejsaren vad honom tillhör och Gud vad Gud tillhör och håller mot slutet av dagen sitt stora eskatologiska tal - om sin och världens framtid. Enligt Anders Sjöberg finns det faktiskt ingen annan dag i Jesu liv som fått så stort utrymme i Bibeln som denna tisdag. Även på onsdag undervisar Jesus i templet och denna dag påbörjas också Judas "förräderi" i och med att denna träffar översteprästerna för att mot ett vederlag om trettio silverpenningar ange Jesus. Mellan besöken i Jerusalem drar sig Jesus och lärjungarna tillbaka till Emmaus, några kilometer öster om staden, där de sannolikt övernattar hos syskonen Lasarus, Marta och Maria. Anders Sjöberg   På den torsdag vi kallar skärtorsdag äger så påskmåltiden rum, dä Jesus instiftar nattvarden. På kvällen dra han sig tillbaka till Getsemane. Där söker Judas tillsammans med en romersk vaktstyrka upp honom och han tas till fånga. Under långfredagen förs han så inför det judiska Stora Rådet och inför den romerska ståthållaren Pontius Pilatus och döms slutligen till döden genom korsfästning. Denna verkställs omdelbart, Jesus dör, tas ner från sitt kors och läggs i en grav som ställs till förfogande av Josef från Arimatea, en medlem av Stora Rådet.   På påskdagen sker sedan de händelser som egentligen är grunden till den kristna kyrkan. Ett antal kvinnor upptäcker att Jesu grav är tom och successivt under dagen drar lärjungarna slutsatsen att Jesus - i enlighet med sina egna och tidigare profeters förutsägelser - vaknat upp från de dödas rike. Denna händelse, som strider mot allt förnuft, ger lärjungarna en enorm kraft och är enligt evangelierna det faktum som får dem att gå ut i världen och förkunna budskapet om Jesus. Hans uppståndelse är - kan man säga - drivkraften framför andra i den kristna kyrkans uppkomst och snabba tillväxt under de första århundradena efter Jesu död.   Sjöbergs bok har en komplicerad uppbyggnad. Den kronlogiska berättelsen kompletteras av en faktadel och en bilddel som med hjälp av den s k Jerusalemmodellen illustrerar Jesu förflyttningar under veckan. Samt dessutom en del som innehåller de bibeltexter ur evangelierna handlar om påskveckans händelser. Den komplicerade uppbyggnaden kan nog uppfattas som en svaghet. Det är svårt att få överblick över texten och vissa delar känns ganska fragmentariska. Den kronlogiska texten och faktadelen är i vissa delar överlappande.   Bokens anmälare i Kyrkans Tidning kallade den ett hastverk. Detta kan nog även undertecknad instämma i. Det känns som om boken inte är helt genomarbetad, som om det varit bråttom att få den klar och utgiven inför påsken 2006. Detta illustreras även av att boken innehåller fler korrekturfel än man brukar tillåta. Men när man läser den under påskveckan, som webbredaktören gjort, ger den ändå en känsla av närvaro och närhet till de historiska och ytterst betydelsefulla händelserna i Jerusalem för drygt 2000 år sedan. Carl-Olof Strand   Åter föreg sida